OVERSIKT KONTAKTORER

Spørsmål og svar

• Vad är en kontaktor?

  En kontaktor definieras enligt IEV ref 441-14-33 som en mekanisk omkopplingsanordning med endast ett viloläge, manövrerat på annat sätt än för hand, som klarar tillslag, att leda och bryta strömmar under normala kretsförhållanden inklusive driftöverbelastning.

  I dagligt tal avses oftast en elektromekanisk kontaktor där manövrering av till- och frånslag sker med hjälp av en elektriskt driven spole. Förenklat kan man säga att kontaktorn i grunden är en omkopplare för elektrisk kraft på samma sätt som ett relä är en omkopplare för elektrisk signal eller mindre laster.

  I och med elektrifieringen och högre spänning i systemen så krävs kontaktorer som klarar att släcka den ljusbåge som uppstår för att på ett säkert sätt kunna bryta strömmen, även under last i en nödsituation. Det är därför viktigt att ha rätt kontaktor för ändamålet. Faktorer att överväga vid val av kontaktor är ström, spänning, strömriktning, induktansen, kortslutningsström m.m. Detta för att säkerställa att strömmen faktiskt bryts och att inte leder till fler katastrofala förlopp så som brand eller liknande, läs mer om risker här. Kontakta gärna oss för hjälp att välja kontaktor till ditt system.

  Se vårt utbud av kontaktorer samt kontaktpersoner här

  

   

• Vad händer om man överbelastar en kontaktor på kort sikt, kortslutningslast?

  För varje kontaktor finns det en kortslutningsström och en tid som den ska klara av. Om detta är högre och längre än specifikationen så finns det en risk att kontaktorn svetsar ihop. Det som sker är att magnetfältet i kontaktbryggan tvingar isär kontaktbryggan och små ljusbågar kan bildas med efterföljande risk att kontaktorn svetsar fast kontaktbryggan. Alternativt kan värmen i kontaktpunkterna bli så hög att dom smälter ihop.

• Varför används kontaktorer?

  Historiskt har kontaktorer använts för att direkt slå till och från elektriska laster, till exempel elmotorer och även idag används dom på detta vis i många applikationer. I moderna system sker dock ofta start och stop på elektronisk väg och kontaktorns syfte blir framför allt att möjliggöra galvanisk separation och att agera brytare vid händelse av avvikelse eller fel i systemet.

• Vad betyder NO och NC?

  NO = Normally Open, NC = Normally Closed. Detta beskriver läget för en kontaktor när spänningen i systemet är av. Normally open (NO) används oftast i elsystem där man av säkerhetsskäl vill vara säker på att kontaktorn öppnar när strömmen bryts i systemet vid eventuellt spänningsbortfall. Normally Closed (NC) används ofta då man istället vill vara säker på att kontaktorn sluter en krets sluts vid spänningsbortfall som t.ex. för att tömma systemet på energi mot jord.

  Läs mer om våra likströmskontaktorer för både hög- och lågspänning här.

  

• Forskjellen mellom DC-kontaktor og AC-kontaktor?

  Med en kontaktor ønsker du å bryte strømmen på en sikker måte og kvitte deg med lysbuen som dannes så raskt som mulig.
  Siden en lysbue oppstår på grunn av en potensialforskjell, vil lysbuen i en vekselstrømsapplikasjon (AC) bryte av seg selv når spenningen krysser null.
  Når det gjelder likestrøm (DC), er strømmen konstant over null og derfor vanskeligere å bryte.
  I brytesekvensen ønsker du ganske enkelt å øke spenningen i lysbuen til en høyere spenning enn forsyningsspenningen.
  Dette fører til slutt til at lysbuen elimineres og slutter å lede strøm.
  Det finnes fire måter å øke spenningen i lysbuen på:

  1. Del buen inn i flere mindre buer.
  2. Forlenger buen.
  3. Gjør buen smalere.
  4. Reduser den elektriske ledningsevnen (kjøl ned lysbuen).

  Den vanligste måten å oppnå dette på er ved å bruke magnetisk utblåsning.
  En vekselstrømkontaktor er vanligvis konstruert for å bryte alle tre fasene samtidig, noe som betyr at den har tre tilkoblingspoler.
  Men fordi det er enklere å bryte vekselstrømmen, trenger man ikke å maksimere de ovennevnte faktorene for å øke spenningen i lysbuen.
  Dette gjør utformingen av en vekselstrømskontaktor enklere, men samtidig tar den mye plass.
  En måte å utvikle en likestrømskontaktor på er å ta utgangspunkt i en overdimensjonert vekselstrømskontaktor og bygge polene slik at den blir enpolet, men bryter den samme polen tre ganger.
  Dette er en teknikk som fungerer, men konstruksjonen er ikke optimal fordi kontaktoren blir stor og slites raskt ut hvis den går i stykker under belastning.
  En robust likestrømskontaktor er vanligvis konstruert for å bryte én pol og er optimalisert for det. Men siden det er vanskeligere å bryte vekselstrøm, må alle fire faktorene maksimeres for å øke spenningen.
  Dette gjøres her med en permanentmagnet og et åpent lysbuekammer med keramiske deler for å dele lysbuen.
  I tillegg har man en konstruksjon for å trekke den ut og gjøre den lengre og smalere, og for å kjøle den ned.

• Hur styr man en kontaktor?

  I varje kontaktor finns en spole som manövrerar tillslag och brytning, spänningen för att styra spolen kan variera beroende på applikation normalt inom industri är 24VDC. Kontaktorn kan även innehålla ett PCB som styr tillslag och brytning. Vissa kontaktorer har fler än en spole för att minska strömförbrukningen. Oftast en kraftigare för att sluta kontakten och en som drar mindre ström för att hålla kontakten sluten. Detta har i moderna Schaltbau kontaktorer ofta ersatts av endast en spole styrd med PWM signal för att uppnå lägre strömförbrukning och lättare kontaktor.

• Hva menes med forhåndslading?

  Forlading, i forbindelse med et likestrømssystem, refererer til en prosess der kapasitansen eller spenningsnivået gradvis lades opp før hovedstrømmen slås på.
  Hensikten med forhåndslading er å redusere den første strømtoppen og dermed unngå skader på systemet og komponentene.
  Når et likestrømssystem slås på eller kobles til igjen etter å ha vært frakoblet i en periode, kan kapasitanser, for eksempel
  kondensatorer, være helt utladet.
  Hvis disse kondensatorene tilføres fullt spenningsnivå direkte, kan det føre til en plutselig strømspike som kan være skadelig for komponenter og systemet som helhet.
  Denne strømtoppen kan være spesielt problematisk i kraftsystemer, der høye strømmer kan forårsake forstyrrelser eller skade.
  For å unngå dette brukes forhåndsladningsmetoden.
  Den innebærer at spenningsnivået over kapasitansene gradvis økes ved hjelp av en begrenset strømstyrke eller en motstandsbasert strømkilde.
  Ved å øke spenningen over kapasitansene sakte, kan du jevne ut strømtoppene og beskytte systemet.
  Når spenningen har økt til ønsket nivå, kan hovedstrømmen slås på, og systemet kan fungere normalt.
  Forladning brukes ofte i områder som kraftoverføring, elkraftsystemer og lignende likestrømsanlegg der det kan være kapasitanser til stede og strømspisser bør unngås for å beskytte utstyret og sikre riktig drift.
  I en slik krets brukes en forladningskontaktor.

• Hva menes med SPST og SPDT?

  SPST står for «single-pole single-throw» og SPDT står for «single-pole double-throw».
  Disse forkortelsene brukes ofte for elektriske brytere, reléer og mikrobrytere.
  Reléer klassifiseres etter antall poler og antall kast.
  «Polene» på en mikrobryter, for eksempel, er den terminalen som er felles for hver vei strømmen kan ta.
  Hver posisjon der en pol kan kobles til, kalles et kast.
  Reléene er også innstilt som NO eller NC. Les mer her om hva NO og NC betyr. SPST er den vanligste formen og har én pol og ett kast.
  Som en vanlig lysbryter hjemme.
  Den er illustrert slik: SPDT har dobbelt «kast» og er illustrert slik: SPDT er god som tilbakekoblingssignal, ettersom du kan få både normal modus og speilvendt modus fra f.eks.
  en høyspenningskontaktor.
  Dette viser alltid om kretsen er sluttet og hovedkontaktorens posisjon når den ene polen er NO og den andre NC.
  Begge kan ikke aktiveres samtidig, men følger konseptet «bryt før skap». Les mer om våre mikrobrytere her.
  Schaltbau mikrobrytere: